Nå klimatmål med materialsmarta byggnationer
Det räcker inte längre att bygga energieffektivt. Nu måste vi på allvar också tänka på att det vi bygger med står för så lite utsläpp som möjligt – även när det ska tas ned.
Byggsektorn har kommit långt i arbetet med att bygga mer effektivt när det gäller energiförbrukningen i byggnader, men det återstår att reducera utsläppen i samband med byggmaterial.
– Inom byggnation överanvänds material jämfört med det som teoretisk behövs, strukturer demoleras snarare än återanvänds och i princip återvinningsbara material blir till fyllnadsmassa eller bränns. Hade det handlat om energieffektivisering hade det gett en dålig rating. Men slösar man med material, finns det inget sätt att mäta det. Det sker i det tysta, säger Per Klevnäs, partner i Material Economics, ett konsultbolag inom hållbarhet och resursstrategi som har forskat på värdebeständiga materialsystem.
Utsläppen till följd av endast det svenska användandet av aluminium, stål, plast och cement uppskattas till 13 miljoner ton CO2 per år 2040, om dagens produktionsprocesser och former för återvinning får fortsätta.
– Vi måste tänka mer på vad som sker med materialen efter det att till exempel produkter och byggnader fyllt sin funktion. Det kan vi uppnå genom förändringar i produktionen och hur vi använder och hanterar olika material. Den insatsen skulle också ge en betydlig reduktion av Sveriges CO2-utsläpp, säger Klevnäs.
Spårbarhet och materialbank
Det speciella för byggsektorn är att det är lång ledtid mellan att material används och att de blir tillgängliga för återvinning. Ledtiderna gör att material hinner vidareutvecklas och även att det är svårt att veta precis vilken sammansättning och vilka tillsatser materialen har.
Genom ett större helhetstänkande finns möjligheten att göra byggnader till förutsägbara källor till återvinningsbart material; till ”materialbanker”.
– För att möjliggöra detta krävs en hög grad av spårbarhet, så att en rivningsentreprenör i förväg kan veta vilka materialströmmar som faller ur en byggnad. Det saknas idag ett komplett system för detta, men det är inte långt borta, säger Klevnäs.
Sverige har idag ett system som ska dokumentera alla material som ingår i byggnaden. Genom kontinuerliga uppdateringar blir det ett register över materialet, som är nyttigt när byggnaden till slut ska rivas. Systemet är en pionjär genom att det innehåller detaljerad information om kemisk sammansättning. Det återstår att digitalisera registren och sätta upp riktlinjer för att försäkra sig om att löpande uppdateringar görs under ägande och förvaltning.
Vad sker med materialen: Vi måste tänka mer på vad som sker med materialen efter det att till exempel produkter och byggnader fyllt sin funktion, säger Per Klevnäs.
Lika bra för ekonomin som för miljön
Att säkra det cirkulära materialsystemet är lika bra för ekonomin som det är viktigt för miljön. Sverige använder stål, plast, aluminium, papper och cement till ett värde av 55 miljarder kronor årligen. Endast 24 procent återstår som nytt materialvärde efter en användningscykel. Det motsvarar en värdeförlust på 42 miljarder kronor varje år, enligt forskningsrapporten ”Ett värdebeständigt svenskt materialsystem” av Material Economics.
– Fundera på vad du har för frihetsgrad att välja eller tillämpa principerna för cirkulär ekonomi i ditt projekt. Återanvänd lokala material, minska svinn i byggprocessen och bygg på sätt som gör att materialet kan återanvändas, säger Klevnäs.
CO2-smart aluminium
För att bevara större värden i framtiden behöver vi inte bara återvinna mer, men det som återvinns måste kunna användas upprepade gånger.
– Vi kan uppnå det genom förändringar i produktionen och hur vi använder och hanterar olika material, säger Klevnäs.
Den goda nyheten är att det är fullt möjligt att lyckas med.
Her kan vi sette inn et bilde som illustrerer resirkuleringsporsessen med vannkraft og en bildetekst.
Som ett svar på konsumenters efterfrågan efter klimatsmarta produkter har Hydro utvecklat två nya aluminiumprodukter. Det ena består av minst 75 procent återvunnet material och det andra produceras med vattenkraft, vilket ger ett CO2-utsläpp på max fyra kilo per kilo aluminium. Nu upplever aluminiumproducenten en ökande efterfrågan efter CIRCAL 75R och REDUXA 4.0 till BREEAM-certifierade byggprojekt.
– Vi vill uppnå koldioxidminskningar i användandet av vår metall. Med de nya låga koldioxidcertifikaten kan vi bidra till att våra kunder kan uppfylla sina ambitiösa klimatstrategier. Tillsammans kan vi arbeta för en framtid med låga utsläpp i branschen i allmänhet, säger Eivind Kallevik i Hydro.
Hos Hydro tror vi passionerat på en hållbar framtid. I den här artikelserien pratar vi med branschledare och proffs och utforskar temat "en hållbar byggbransch". Här pratar vi om hur vi tillsammans kan skapa framtiden för byggnation och konstruktion med tekniska innovationer.
 A sustainable building industry |
 Hydro recycled aluminium |
 Hydro low carbon aluminium |